Gör egen kefir av mjölk eller vatten

Kefiren har till min stora förtjusning gått och blivit kändis. Äntligen! Visste du att yoghurt, fil och surmjölk eller filmjölk faktiskt är fermenterade produkter? Att äta fermenterad mat är otroligt bra för vår hälsa.

Men tyvärr är produkterna i butiken ofta pastöriserade, har ganska lite variation av bakteriestammar och har en massa tillsatt socker, vilket gör att de inte är så hälsosamma som de skulle kunna vara. Tacksamt nog är fermenterade livsmedel lätta att laga själv hemma.

Fermenterade drycker

Jag är en stor fan av fermenterade drycker! Jag tror till och med att en orsak till att läskindustrin har fått en sådan blomstrande framgång är delvis på grunda av att dryckerna är kolsyrade och på ett primitivt plan vet våra kroppar att sådana drycker är viktiga för vår hälsa och överlevnad. Nu råkar ju läsk vara allt annat är hälsosamt och innehåller definitivt ingen probiotika, men hjärnan “signal” fungerar ju som den ska.

Jag har egentligen tre favoriter: kombucha som var min första fermenterade dryck jag bekantade mig med och som jag fortfarande älskar mer och mer för varje dag. Rejuvelacen lärde jag mig laga sen och slutligen kefiren. Kom ihåg att man kan ha flera olika kulturer (kefir, surdeg, kombucha och så vidare) i samma rum så länge det är minst en meter mellan de olika kulturerna. Detta så att bakterier inte av misstag delas mellan de olika glasburkarna och kan försvaga kulturen.

Kombucha

Tack och lov har vi otroligt bra alternativ. Jag har tidigare skrivit om kombucha som är ett fermenterat te. Kombucha kallas ibland också Volga. För att göra egen kombuchadryck behöver man ha en SCOBY (Symbiotic Colony Of Bacteria and Yeast), eller en “kombuchabebis” som ser ut som en mjölkvit eller gulaktig “gummiplätt”, att fermentera det sötade teet med. Man får en ny scoby för varje sats, så man kan fråga om man får en egen scoby av en vän som har egen kombucha eller så kan man köpa på nätet. Att göra kombucha tar ungefär två till fyra veckor.

Rejuvelac

Sen finns även rejuvelac som är en annan dryck som man gör genom att fermentera vatten med groddat vete. Det tar en knapp vecka att laga hemma och till det behövs ingen särskild startkultur.

Här beskriver jag den processen.

Vad är kefir?

Kefir är en fermenterad dryck som blir klar avsevärt mycket snabbare än kombucha. Kefir är också väldigt nyttigt och är precis som kombucha fullproppat av nyttiga bakterier som hjälper kroppen med spjälka maten och stöder tarmhälsan och immunförsvaret.

Du säkert också märkt att hyllorna i butiken fyllts med kefirprodukter på senaste tid, men de är inte lika bra som hemlagad. Kommersiell kefir görs med pulver och inte med hjälp av gryn och innehåller inte lika många mikroorganismer som den man tillverkar hemma av gryn. Dessutom är det billigare i längden att göra kefir själv.

Historia

Drycken har sitt urspung från kaukasusbergen och sägs vara hemligheten till varför kaukasier har så god hälsa vid hög ålder. De senaste hundra åren har kefir varit en populär dryck i Ryssland och andra Östeuropeiska länder. Kefirgrynen är mytomspunna och det finns ett par legender med övernaturliga inslag, men inga historiska bevis för var själva grynen kommer ifrån. Trots deras mytomspunna historia finns grynen tillgängliga för alla. Drycken är speciellt populär i öst- och nordeuropa, men har spridits runt halva jorden.

Kefir görs av mjölk eller vatten med hjälp av kefirgryn. Kefirens startkultur ser ut som ett klump av gryn och består av mjölksyrebakterier, jäst, salt, protein, lipider och socker som bakterierna äter av.

Mjölkkefir

När man pratar om kefir är det oftast mjölkkefir man menar. Kefir kan tillverkas av i stort sett alla sorters mjölk. Man kan använda animalisk mjölk av ko, get, får och kamel, helst opastöriserad om man har möjlighet. Också vegetabilisk mjölk av exempelvis kokosmjölk fungerar. Mjölkkefirgryn fermenterar mjölken till en kefirdryck som liknar yoghurt. Du kan dricka mjölkkefir eller äta den som en yoghurt, till exempel med mysli och färska bär.

Om du köper gryn så levereras de torkade och ska aktiveras i färsk mjölk. Första satsen tar cirka 3-7 dagar. Därefter kommer kerifgrynen att ge färdig kefir varje 18 till 48 timmar. Fermenteringen sker i rumstemperatur och grynen kan återanvändas i många år till att göra kefir. Kefir ska smaka lite surt och vara lätt kolsyrad

Vattenkefir

Kefir måste inte vara gjort på mjölk. Man kan också använda vatten såsom sötat källvatten, renat eller filtrerat vatten och till och med kokosvatten. Så om du inte är en vän av mjölkprodukter kan du alltid välja vattenkefir istället. Observera att det är en annan sorts gryn än mjölkkefirens gryn. Vanligtvis har vattenkefir en lägre koncentration av mikroorganismer som är bra för magen. De är annars likvärdiga med mjölkkefir.

Vattenkefirgryn fermenterar sötat vatten eller kokosvatten till en dryck som kallas vattenkefir. Tillsätt gärna mineraldroppar i vattnet, eftersom vattenkefir trivs i näringsrikt vatten.

Om du köper gryn så levereras de torkade och ska aktiveras i sötat vatten, vilket normalt tar 3-4 dagar. Därefter kommer kefirgrynen att kunna ge färdig kefir varje 24 till 48 timmar. Två teskedar torkade gryn blir tre till fyra matskedar aktiverade gryn, som kan fermentera upp till 2 liter vattenkefir. Fermenteringen sker i rumstemperatur och grynen kan sedan återanvändas i många år.

Observera att vattenkefir redan från början innehåller många levande mikroorganismer, men det tar ett par månader för den att få sin karakteristiska smak. Kefirgryn som får mineralrikt sockervatten producerar kolsyra när grynen äter upp sockret. Det blir dock inte lika mycket kolsyra som läsk har.

Vattenkefir av mjölkkefirgryn

Mjölkkefirgryn växer till sig mycket snabbare än vattenkefirgryn. Om man gör mycket mjölkkefir och får mycket extra kefirgryn kan man använda en del av mjölkkefirgrynen för att göra vattenkefir, men observera att då slutar grynen växa till sig.

Rör ner 1/3 dl kefirgryn och 2/3 dl råsocker i 6 dl vatten och låt fermentera i 3 dagar tills smaken är bra. Du kan använda grynen till ungefär tre satser och sen kan du kompostera dem. Denna vattenkefir får också en lite annan smak än vattenkefir gjord på vattenkefirgryn.

Införskaffningar

Startkultur

Startkulturen kan du få av någon som redan har kefirgryn, eftersom de växer hela tiden. På Facebook finns en grupp där man delar med sig gratis av sina överflödiga gryn åt de som behöver.

Du kan också köpa torkade gryn, som du först aktiverar och sen gör kefir av. På Cibus Naturalis kan du köpa både mjölk- och vattenkefirgryn. Där hittar du också utrustning och annat du kan behöva när du vill börja fermentera själv. (Psst! I februari kommer ni att få en rabattkod om ni vill införskaffa egen startkultur från Cibus Naturalis, så håll utkik!)

Utrustning

Använd alltid rena glasburkar och rena handdukar. En BPA-fri plastsil är bäst, eftersom den inte skadar grynen så som en rostfri kan göra. Annan metall än rostfritt får inte användas, eftersom de kan läcka ut metall i kefiren och i värsta fall förgifta grynen. Om grynen är stora kan de plockas ut med en sked, även den av rostfritt stål. En ostduk eller kaffefilter kan också vara bra att ha för att sila vasslan.

Aktivering av nya gryn

Mjölkkefirgryn

Om man har köpt nya kefirgryn måste man först aktivera dem. Aktiveringen av mjölkkefirgryn görs genom att låta grynen ligga i en burk med 3 dl pastöriserad mjölk för att starta igång fermenteringsprocessen. Mjölken byts ut varje dag för att grynen ska ha gott om laktos att äta. (Den bortsilade mjölken kan användas till konsumtion under förutsättning att den inte luktar eller smakar obehagligt.) Upprepa mjölkbytet i 2-7 dagar tills mjölken i burken börja tjockna, lukta syrligt och ibland separera från vasslan. Vid lägre rumstemperatur kan grynen ta 2-4 veckor på sig att börja producera kefir, så ha tålamod.

Observera att under de första dagarna kan mjölken lukta jäst eller skumma lite på ytan, men inom 2-7 dagar ska mikroorganismerna ha kommit i balans. Kefiren ska då lukta syrligt med en svag doft av jäst.

Vattenkefirgryn

Om man har köpt nya kefirgryn måste man först aktivera dem. Aktiveringen av vattenkefirgryn görs genom att första lösa upp 4 msk socker i 2 dl hett vatten. Fyll sen på kallt vatten tills det blir 1 l rumstempererad (eller svalare) sockerlösning.

Häll i de torkade vattenkefirgrynen i sockerlösningen och täck över den för att skydda mot flugor. Låt grynen ligga i lösningen tills de sväller, men max 5 dagar. Skulle de inte svälla efter 4 dagar gör om steg 1 med ny sockerlösning.

Gör drickbar kefir

Mjölkkefir

• aktiverade mjölkkefirgryn
• 1 liter mjölk, gärna ekologisk
• glasburk som rymmer ca 1,5 liter
• handduk och gummiband
• durkslag eller sil
• eventuellt en ostduk eller återanvändbart kaffefilter

1. Häll den rumstempererade mjölken i en glasburk.
2. Tillsätt kefirgrynen.
   • Om grynen har blivit stora eller ökat i antal behöver de mer än en liter mjölk. Då går det även bra att fylla kylskåpskall mjölk i behållaren.
3. Täck burken med en handduk och sätt en gummisnodd runt så inga flugor hittar dit.
4. Låt stå i 24 – 48 timmar i rumstemperatur till den tjocknat.
   • En exakt tid för hur länge grynen ska ligga i mjölken beror på egen smak, rummets temperatur och förhållandet mängd kefirgryn och mjölk.
   • Ju längre mjölkkefiren får stå desto tjockare blir den.
   • Vid temperaturer över 30°C går det fortare.
   • I ett svalt rum kan det ta 30-48 h för mjölken att tjockna.
   • Låt inte kefiren stå mer än 48 timmar på grund av risken att kefirgrynen börjar svälta. Kefiren kan även få laxerande effekt.
5. Sila kefiren för att skilja grynen från den färdiga drycken.
6. Förvara den färdiga drycken i kylskåp.
7. Börja om från punkt 1.

Mjölkkefir kan smaksättas efter att kefirgrynen har silats bort. Tillsätt färska eller torkade bär och frukt, sylt, frön eller nötter. Det går också bra att smaksätta med vanilj, kanel och andra örter och kryddor enligt egen smak.

Om du vill ta paus

Om man vill ta en paus lägger man grynen i vanlig mjölk och ställer i kylskåpet att vila. Men kefirgrynen mår inte bra av att stå i kylskåpet ofta och ska inte förvaras där mer än vid nödvändiga tillfällen, eftersom jäst- och bakteriekulturen kan hamna i obalans och kefirgrynen bli förstörda. Vill man inte ha mycket kefir är det bättre att minska mjölkmängden och se till att ta bort några kefirgryn varje gång de har förökat sig eller vuxit.

Om man åker bort några veckor går det att ge färsk mjölk och ställa in i kylskåpet, men detta ska inte göras oftare än högst två gånger om året. En längre förvaring kräver att man torkar grynen. Skölj grynen noggrant med filtrerat vatten. Lägg ut dem på ett oblekt papper och låt stå 3 – 5 dagar tills de har torkat.

Rå mjölk har mycket av egna mjölksyrebakterier som kan konkurrera med kefirens. Börja med att introducera 1/4-del rå mjölk och 3/4-delar pastöriserad. När det fungerar och blir kefir kan ytterligare en 1/4-del bytas ut. Fortsätt på detta vis tills det fungerar med endast rå mjölk. Spara några gryn som matas med pastöriserad ifall de kefirgryn som är i rå mjölk konkurreras ut av mjölkens egna bakterier.

Kokoskefir

Om man vill göra egen kokoskefir kan man byta ut mjölken mot kokosmjölk. Kom ihåg att grynen äter mjölksockret, laktos, som inte finns i kokosmjölk. Så för att grynen inte ska börja svälta kan man lägga dem i vanlig mjölk och ställa i kylskåpet att vila efter var eller varannan sats kokoskefir.

Obs! Eftersom kefirgrynen aktiveras i mjölk finns det en risk för att det följer med lite mjölkrester i kokoskefiren. Om du är känslig mot mjölk är det därför viktigt att skölja av grynen noga innan du använder dem till kokoskefir.

Vattenkefir

• aktiverade vattenkefirgryn
• 2 dl hett vatten
• 4 msk råsocker
• 8 dl svalt vatten
• glasburk som rymmer ca 1,5 liter
• handduk och gummiband
• durkslag eller sil

1. Hetta upp 2 dl vatten.
2. Lös upp 4 msk socker i det heta vattnet.
   • Honung är bakteriedödande och ska därför bara användas om man har extra kefirgryn som kan offras, eftersom de antagligen inte överlever flera fermenteringar.
3. Fyll på kallt vatten tills det blir 1 l rumstempererad eller svalare sockerlösning.
4. Lägg i de aktiva vattenkefirgrynen i sockerlösningen.
5. Täck burken med en handduk och sätt en gummisnodd runt så inga flugor hittar dit.
6. Låt stå 24-48 h i rumstemperatur.
   • Ju längre vattenkefiren får stå desto surare blir den.
   • Låt inte kefiren stå i samma vätska längre än 72 h. Risk för att kefirgrynen börjar svälta.
7. Sila kefiren för att skilja grynen från den färdiga drycken.
   • Använd en finmaskig sil.
8. Förvara den färdiga drycken i rumstemperatur eller kylskåp.
   • Om flaskan står i rumstemperatur och har tät kork kommer kefiren att bli mera kolsyrad.
9. Börja om från punkt 1.

Vattenkefir kan smaksättas med frukt, juice, örter, torkad frukt eller andra smaktillsatser helt efter egen fantasi. Kefiren smaksättas efter att kefirgrynen har tagits bort.

Man kan även göra vattenkefir på kokosvatten under förutsättning att grynen är först väletablerade i sockerlösning. Byt då bara ut vattnet och sockret i receptet mot en liter kokosvatten och följ instruktionerna ovan

Gör kefiryoghurt

Av grädde

Om man inte vill ha en drickbar mjölkkefir utan föredrar en tjockare yoghurtskonsistens är den också lätt att laga själv. Använd då helst ekologisk, gärna opastöriserad, grädde istället, men mjölk fungerar också i nödfall.

Som ett sista steg i processen kan man sila den färdiga kefiren genom en ostduk eller ett kaffefilter. Då rinner en klar vätska, vasslen, genom och kefiren får en tjockare konsistens.

Tips! Vasslen kan senare användas till exempel som startkultur om du vill fermentera grönsaker eller göra egen cashewost.

Av kokosgrädde

Om du vill laga kokosyoghurt blir den väldigt god och krämig om du har en högre fettprocent. Det kan man enkelt fixa genom att mixa två förpackningar kokosgrädde med en förpackning kokosmjölk så det blir slätt och krämigt.

Sen gör du som vanligt och inom 24 timmar är din kokosyoghurt klar. Kokoskefiren förvaras i kylskåp och skakas om före servering.

OBS! Sätt grynen i en burk med vanlig mjölk ställ in dem i kylen att vila mellan satserna.

Hälsofrämjande egenskaper

Kefir kan vara ett bra alternativ för personer som lider av ulcerös kolit och IBS, eftersom kefir har visat sig nedreglera inflammationen i tarmen och öka produktionen av antiinflammatoriska cytokiner (protein) som kan dämpa inflammationen. Och eftersom vår hud är en spegelbild av vår tarm kan man även få hjälp med eksem, acne och rosacea.

Kefir har en naturligt låg laktoshalt och har även visat sig förbättra nedbrytningen av laktos hos personer som lider av laktosintolerans.

Kefir har svamp- och antibakteriella egenskaper och kan därför vara ett hjälpa till med att läka problem med candida samt kan lindra allergiska reaktioner.

Kefir har långt samma hälsoeffekter som kombuchan, vilka du kan läsa mera om här.

Mikroorganismer

I kefir finns det en mängd olika typer av mikroorganismer i form av svamp (jäst) och nyttiga bakterier, mer än 50 olika bakteriestammar. Jämför detta med en yoghurt i butiken som på sin höjd har en handfull. Därför kan man säga att kefir – tillsammans med kombucha – är en av de mest potenta probiotiska livsmedel som finns.

Kefir innehåller vitaminer, mineraler, proteiner och aminosyror, enzymer, nyttiga bakterier och organismer, samt pre- och probiotika.

Vattenkefirgryn är en kombination av svamp (jäst) och bakterier som lever i ett ömsesidigt beroende. Sammansättningen av dessa mikroorganismer är komplex och varierande. Kefir innehåller även jäst som har en viktig funktion vid matsmältningen och för att hålla bort inkräktare. Kefir är rik på bland annat tiamin, vitamin-B12, folat och vitamin-K2 samt kalcium, magnesium och fosfor.

Läs mera om hur viktig probiotika är för vår hälsa här.

Källa: http://www.culturesforhealth.com/

Göra sin egen kefir

Jag blev introducerad till fermenterad mat och framförallt kefir i somras av min svärmor. Jag lär mig mer om probiotika och framförallt kefir för varje dag som går och jag blir bara mer och mer övertygad om hur fantastiskt detta är för en god maghälsa - men inte bara det, en god hälsa överhuvudtaget. Jag skulle nog kunna gå så långt som att säga att kefir är min nya hobby.

Kefirgryn är inte helt enkelt att hitta att köpa i Sverige, men efter mycket letande blev jag så glad när jag såg att det fanns ett svenskt företag som sålde dem. De hette Cibus Naturalis och jag är verkligen jättenöjd med både grynen och servicen som jag beställt därifrån. Jag har s.k mjölk-kefirgryn. Tyvärr verkar företaget inte längre existera. Nu finns en ny nätbutik i Sverige som säljer kefirgryn. De heter Grönt Levande och här hittar du deras kefirgryn. Mitt tips om du vill börja med kefir är att beställa därifrån, eller att gå med i någon av grupperna "Kefir kombucha yoghurt Sverige" samt "Tibetansk kefirgryn utdelning" för att komma i kontakt med andra som gör sin kefir och som kan dela gryn med dig.

Kefir är en fermenterad dryck (liknar filmjölk till konsistensen) och det är ett av de absolut starkaste probiotiska livsmedlen som finns.

Det är jätteenkelt att göra sin egen kefir, och den innehåller massvis av de goda bakterier som vår mage och tarm behöver för att behålla en god tarmflora. De goda bakterierna har så många hälsofördelar. De tar bort parasiter och andra dåliga bakterier i magen och blir den dominerande bakterierna i din kropp. Jag läste tidigare att så mycket som 85% av vårt immunförsvar kommer från magen, så att ha goda bakterier där är otroligt viktigt (här kan du läsa om detta i bloggen Hälsotugg.se). Kefir innehåller så mycket som 56 typer av goda bakterier (vanlig yoghurt innehåller 7 st). Skillnaden mot att äta vanlig yoghurt som också är probiotisk och innehåller goda bakterier, är att de bakterier som finns i yoghurt bara överlever ett dygn i din kropp, medan de goda bakterierna i kefir kan överleva mycket mycket längre än så och till och med klara av att överleva en antibiotikakur som annars tar död på både de dåliga OCH de goda bakterier i din kropp.

Vi har mellan 70 - 75 miljarder celler i kroppen, men så mycket som TIO gånger så många fler bakterier. Det finns goda bakterier som verkar för en god hälsa och det finns dåliga bakterier som verkar mot ohälsa. De flesta människor idag har ungefär 10% goda bakterier i sin kropp och så mycket som 90% dåliga. Om du äter kefir så kan du ändra på detta förhållande, och istället få så mycket som 90% goda bakterier och endast 10% skadliga bakterier. Kuriosa är att antibiotika betyder "emot livet" och probiotika betyder "för livet". Probiotika hjälper oss att få ett långt friskt liv.

Man har ätit fermenterad mat i tusentals år och det kommer ursprungligen från Kaukasien. Där använde man kefir som ett sätt att konservera mat då kylskåp inte fanns. Kefir sägs vara den absolut största anledningen till att kaukasierna levde så enormt långa liv, många gånger till 100 år och mer. Dessa goda bakterier gör alltså att maten inte blir dålig, och det är även så bakterierna verkar i din kropp när du äter dessa. De hjälper din mage och tarm att hålla sig frisk och förhindrar att dåliga bakterier tar överhanden vilket de ofta gör med vårt sätt att leva idag.

I dagens samhälle har vi förlorat denna kunskap och köper istället mat med andra typer av kemiska konserveringsmedel som istället är skadliga för oss att få i oss och motverkar god hälsa. Att få i sig probiotika är grunden till god hälsa och hjälper t ex mot att minska ned inflammationer i kroppen, det hjälper till att smälta maten vi äter, och påverkar balansen mellan surt och basiskt i kroppen så att vi blir mer basiska (är vi för sura, vilket de flesta av oss är så ökar chanserna att vi blir sjuka. Cancer till exempel kan bara växa i en sur miljö).

Kefir går att göra i olika typer av mjölk, så som komjölk, getmjölk, sojamjölk och kokosmjölk. Jag har ännu bara testat att göra i ekologisk lantmjölk (från ko). Eftersom bakterierna och svamparna i kefir äter laktos så kan det även funka att äta kefir för de som är känsliga för laktos, men inte för alla så där måste man testa för att se. Det finns även vatten-kefirgryn men dessa innehåller inte lika många av de goda bakterierna som mjölk-kefirgryn gör.

Mjölk-kefirgrynen ser nästan ut som små bitar från blomkål eller som keso och vad de behöver för att kunna växa och föröka sig är mat i form av mjölk då vad de behöver äta är laktos från mjölken. I vår familj har vi slutat dricka "vanlig" komjölk, men dricker Lantmjölk som är ohomogenierad (fettmoleyklerina i mjölken är inte sönderdelade) och jag upplever att den mjölken förutom att den är så mycket godare även är mycket snällare för magen. Jag har upptäckt att den ekologiska lantmjölken som jag använder verkar få grynen att trivas riktigt bra, förmodligen för att den är så fet.

Vill man att grynen ska föröka sig snabbare så ställ dem någonstans där det är ganska varmt (dock inte för varmt då de dör då). Jag har ställt våra i badrummet på övervåningen som är vårt varmaste rum i huset och bara på några dagar så förökade sig grynen till det dubbla.

När kefirgrynen förökar sig (vilket de gör hela tiden, men fortare då det är lite varmare och saktare nu på vintern då vi har kallare även inomhus) så får man successivt öka mängden mjölk man ger dem eller helt enkelt ge bort lite kefirgryn till sina vänner så att även de kan börja göra sin egen kefir. Det går även bra att äta upp de gryn som man inte längre behöver (smakar ungefär som keso och har samma färg och konsistens). Kom ihåg att de är de små nya grynen som kommer som är de starkaste, och de större har redan avgett som mest av de goda bakterierna så behåll alltid de minsta grynen.

Förvara alltid kefiren i en glasflaska eller glasburk. Använd inte metall då det kan skada kefirgrynen. Rostfritt stål är okej att använda när du sedan silar, men annars är glas och trä bästa materialen att använda när du gör kefir. Sätt inte på ett tättslutande lock när kefiren görs då det behövs lite luft för att kefirgrynen ska kunna verka i mjölken. Jag brukar ta min nötmjölkspåse i tättvävd ekologisk bomull och försegla med ett gummiband högst upp på glasbehållaren, men det går lika bra med en liten kökshandduk eller annan tygbit. Det är dock bra att täcka över kefiren när den står i rumstemperatur då den annars har en förmåga att dra till sig småkryp eller blomflugor särskilt sommartid.

Låt mjölken stå med kefir-grynen i minst 24 timmar och högst 48 timmar. Jag har alltid en liten lapp bredvid burken för att komma ihåg när jag startade. Om det börjar bli genomskinlig vätska i botten så har det fermenterats väldigt mycket och det är dags att sila och hälla på ny mjölk. Den är dock inte dålig, bara lite överfermenterad om detta händer och smaken blir lite syrligare.

Vill du pausa och inte göra kefir på ett tag? Kanske ni ska resa bort. Då är det inga problem att lägga kefirgrynen i mjölk och ställa in i kylen. Med ett tättslutande lock så håller sig kefirgrynen i rejält med mjölk i 3-4 veckor utan att bli dålig. De goda bakterierna håller mjölken fräsch så länge. Du behöver dock sila och slänga mjölken och börja om när du sedan vill köra igång igen.

Ungefär en matsked kefirgryn behövs till 3-5 dl mjölk. När grynen förökar sig och blir fler kan du öka mängden mjölk. Anpassa sedan mängden så att den blir lagom för just er familj att äta upp inom antingen ett eller två dygn.

Man kan experimentera och göra många olika saker med sin kefir. Förutom att äta den precis som den är i en tallrik eller glas med lite musli, så kan man använda den i smoothies. Smaken är lite som smått kolsyrad filmjölk. Jag och hela familjen älskar smaken.

Jag har testat att göra en så kallad "andra fermentering" med frukt för att smaksätta den och då får man en något mildare smak på kefiren. Se bilder nedan.

Det går även att göra mjukost av kefir. Då häller man den färdiga kefiren i ett kaffefilter som får ligga i en sil med en behållare under. Då droppar vätskan ut från kefiren och ned i behållaren under och kvar blir en jättegod mjukost (liknar Philadelphiaost). Se bilder nedan. Det som droppar ned (ser ut som lite grumligt vatten) kallas för vassle och det är där som de högsta andelen av de goda bakterierna finns. Vasslen kan man använda för att fermentera grönsaker (t ex göra sin egen surkål) men också för att göra en supergod fermenterad dryck som liknar läsk, men som tvärtemot läsk är enormt hälsosam. Vasslen hälls då ned i t ex en ekologisk juice. Den äter då upp det socker som finns i juicen och det bildas kolsyra. Denna dryck liknar på många sätt Kombuchasom även det är en fermenterad dryck fullproppad med dessa goda bakterier.

Denna kefir är klar, silad och färdig att dricka. Om du inte dricker direkt så förvara din färdiga kefir i kylskåpet. Nu går det bra att sätta på ett tättslutande lock. Den färdiga kefiren håller sig ca 2-3 dygn i kylen, men bäst är att inte göra mer kefir än du eller familjen äter upp inom ett till två dygn i och med att du behöver göra en ny sats senast om två dygn. 

Att göra egen kefir är enkelt. Det är bara att hälla mjölk över kefirgrynen och låta det stå i en glasbehållare i rumstemperatur i 24 - 48 timmar så sprider sig de goda bakterierna och svamparna automatiskt i mjölken. Om det är kallare, som på vintern tar processen längre tid och på sommaren när det är varmt går det fortare.

När jag silar mina kefirgryn, vilket jag gör antingen varje dag eller varannan dag, beroende på hur mycket kefir vi dricker i familjen för tillfället, så använder jag en stor skål där mitt durkslag i rostfritt stål nästan går ned. Genom att skaka durkslaget försiktigt så silas den färdiga kefiren igenom och kvar bli bara kefirgrynen. Förutom durkslaget i rostfritt stål så försöker jag att endast använda glas och trä i kontakt med kefiren och kefirgrynen.

Med hjälp av en smörkniv i trä så ser jag till att det endast blir kefirgryn kvar innan jag för över dem till en glasburk och häller på ny lantmjölk för att göra nästa omgång med kefir. 

Mjölk-kefirgrynen ser ut ungefär som små bitar av blomkål eller som keso. De behöver mjölk för att överleva och det enda som kan ta död på dem är om de blir för varma (bakterier dör av värme högre än kroppstemperatur) eller att de svälter, d.v.s inte får tillräckligt med mjölk att "äta". Man ska alltså inte använda uppvärmt mjölk eller en alldeles nydiskad glasbehållare som fortfarande är varm när man häller i kefirgrynen då detta kan ta död på bakterierna.

Här gör jag en så kallad "andra fermentering" då kefiren var klar. Då lade jag i fryst mango och lät den stå i rumstemperatur i ca tio timmar till innan jag stängde locket helt och förvarade i kylskåp.

Andra fermentering med några skal från ekologisk apelsin. Locket är lite på glänt då luft behövs. Efter ca tio timmar är det klart och locket kan stängas och burken förvaras då i kylskåp tills man äter denna smaksatta kefir.

Apelsinskal fick smaksätta kefiren i en så kallad andra fermentering. Vitaminerna i skalet ger en enormt nyttig dryck som smakar som apelsinyoghurt. Man kan smaksätta med vilken frukt som helst.

Det är enkelt och supergott att göra egen mjukost av kefir. När kefiren är klar, ta en sil och lägg i ett eller två kaffefilter och fyll dem med kefiren. Under har du en behållare i glas eller porslin. Täck allt med lite plastfolie eller en bivaxduk och ställ i kylen i 12 timmar. Sen är det bara att tippa över osten som är det som är kvar i kaffefiltret. Den vätska som droppat ned i behållaren är vassle och av den gör du enkelt den fermenterad drycken. 

Här gör jag mjukost och kolsyrad kefirdryck. Jag täcker över silen som innehåller kaffefilter med kefir med en bivaxduk (plastfolie går också bra) och ställer in i kylen i 12 timmar. Sen är det klart. Bara att tömma ur innehållet ur kaffefiltret så har du den färdiga mjukosten. Vätskan som droppat ned i den underliggande behållaren, vasslen häller du i en glasflaska tillsammans med en liter ekologisk juice, stänger med tättslutande lock och låter stå i rumstemperatur i några dagar till så är drycken sen klar att avnjutas. 

Ät mjukosten på bröd, på pannkakor eller gör egen glass av den.

Här har jag gjort den fermenterade drycken som liknar läsk. Vasslen som blev över när jag gjorde mjukosten hälls i en glasflaska tillsammans med en ekologisk juice och får stå med tättslutande lock i rumstemperatur i några dygn. Observera att här ska locket vara stängt för att det ska bildas likt kolsyra i drycken. Efter några dygn är det klart att drickas. Det som inte dricks direkt förvaras sedan i kylskåpet.

Hälsosam läsk. Ja, det liknar på många sätt läsk till smaken. Men till skillnad från läsk så är det väldigt lite socker (de goda bakterierna i vasslen äter sockret i juicen och bildar bubblor som liknar kolsyra). Våra barn älskar smaken av kefir, men har man svårt att få i barnen kefir kan detta vara ett bra alternativ så att de ändå får i sig de goda bakterierna från kefir.

Här kommer ett litet förtydligande gällande den fermenterade kolsyrade drycken, då jag fått mycket frågor om den. Så här går du tillväga:

Börja med att göra kefir på vanligt sätt. När du silat bort kefir-grynen och har den färdiga kefiren så häller du denna i två kaffefilter (beroende på hur mycket kefir du har, men för mig brukar det fylla två kaffefilter, ibland tre) som du lägger i en stor sil och försiktigt häller kefiren i. Under silen har du en glas- eller porslinsskål som det kan droppa ned i. Täck sedan både silen och bunken under med plastfolie eller en bivaxduk så att det blir förhållandevis lufttätt. Ställ in i kylen i ca 12 timmar, så att vätskan, även kallad vassle, kan droppa ned från kaffefiltren ned i bunken. Efter ca 12 timmar har du den färdiga mjukosten som du bara häller ut i en tättslutande burk från kaffefiltren och förvarar sen i kylen. Den är supergod att ha som kall dipp, sås, eller som pålägg på smörgåsen och är full med de nyttiga bakterierna. Blanda i dina favoritkryddor så får du en god kall sås eller dipp. Den håller länge i kylen, men ju längre tiden går desto färre blir det av de nyttiga bakterierna så vi brukar äta upp våran inom 1-2 veckor. Vätskan, eller vasslen, kan man antingen bara förvara som den är i tättslutande lock i kylen och ta ca 1 matsked i den dryck du dricker för att få maximalt med goda bakterier. Men man kan också göra en läskande god kolsyrad dryck. Ta då den vassle som droppat ned (brukar bli alltifrån ca 1-3 dl) och häll med hjälp av en tratt ned i en glasflaska. Fyll sedan upp resten med en ekologisk juice. Jag tycker det blir väldigt gott med en eko apelsinjuice med fruktkött i, men vilken juice som helst går bra. Tänk dock på att inte fylla hela flaskan upp, det behöver finnas plats för lite luft högst upp. Stäng sen med tättslutande lock och vänd försiktigt flaskan så att vasslen blandas med juicen. Ställ i rumstemperatur (dock ej i direkt solljus) och låt stå 2-4 dygn. Vänd på flaskan emellanåt så att allt blandas. Efter något dygn kommer du märka att det börjar bli kolsyra i drycken. Då är den klar. Öppna försiktigt och det kommer att pysa precis som med en kolsyrad dryck. En liten varning dock. En gång väntade jag lite för länge och när jag öppnade så sprutade den fermenterade drycken rakt ut och "duschade" både mig och köksväggen. Det hade bildats för mycket kolsyra. Är du osäker så öppna utomhus eller i vasken, du lär dig snabbt att se när den är klar. Ju varmare du har desto fortare blir den klar, så sommartid går det snabbare. Nu är drycken färdig och redo att förvaras i kylskåp och drickas. Ett litet miniglas typ snapsglas är lagom som en shot fullproppad med nyttiga bakterier som vi brukar ta dagligen. Tycker man att detta verkar för bökigt så går det alltså också bra att bara dricka en matsked direkt av vasslen utan att ha den tillsammans med juice, men får då inte den goda kolsyrade drycken, men ändå alla de goda bakterierna.

Som sagt. Jag är helt insnöad på detta med kefir och känner själv att jag mår så otroligt mycket bättre. Jag känner mig piggare och friskare i kroppen och för första gången på flera år så är vi inte lika sjuka denna årstid då barnen ofta drar hem både den ena och den andra sjukdomen från dagis. Jag kan inte nog framhålla hur gott, nyttigt och bra jag tycker att detta är för hälsan. Jag tycker att det är roligt att man kan göra så mycket med kefiren. Jag ser fram emot att så småningom lära mig fermentera grönsaker och göra egen kombucha samt egen surdeg. Men allt får ta sin tid och det känns spännande och roligt att ha hittat en så hälsosam hobby. Det känns som en fantastisk gåva att ge till mina barn att få äta denna hälsosamma typ av mat och jag hoppas att det ger både dem, mig och alla andra som äter probiotisk mat / fermenterad mat god hälsa och ett långt friskt liv.


Uppdatering april 2017:

Här berättar jag hur jag gör min egen surkål och här kan du läsa receptet på syrad rödkål som båda kommit att bli stora favoriter hemma hos oss. Här bloggar jag om hur jag bakar mitt surdegsbröd. Inom kort kommer inlägg både om hur man gör sin egen kombucha samt sina egna syrade grönsaker. Så håll ut så kan ni snart läsa om hur man gör även dessa.

Vill du lära dig mer om kefir? Här är två filmer med massvis av information och tips kring hur du gör din egen kefir:

Här kan du läsa om hur kefir kan hjälpa mage och tarm, stärka immunförsvaret samt förebygga cancer. Personer som lider av ursulös colit och crohns sjukdom kan avsevärt förbättra sin hälsa genom att regelbundet dricka kefir.