Göra sin egen kefir

Jag blev introducerad till fermenterad mat och framförallt kefir i somras av min svärmor. Jag lär mig mer om probiotika och framförallt kefir för varje dag som går och jag blir bara mer och mer övertygad om hur fantastiskt detta är för en god maghälsa - men inte bara det, en god hälsa överhuvudtaget. Jag skulle nog kunna gå så långt som att säga att kefir är min nya hobby.

Kefirgryn är inte helt enkelt att hitta att köpa i Sverige, men efter mycket letande blev jag så glad när jag såg att det fanns ett svenskt företag som sålde dem. De hette Cibus Naturalis och jag är verkligen jättenöjd med både grynen och servicen som jag beställt därifrån. Jag har s.k mjölk-kefirgryn. Tyvärr verkar företaget inte längre existera. Nu finns en ny nätbutik i Sverige som säljer kefirgryn. De heter Grönt Levande och här hittar du deras kefirgryn. Mitt tips om du vill börja med kefir är att beställa därifrån, eller att gå med i någon av grupperna "Kefir kombucha yoghurt Sverige" samt "Tibetansk kefirgryn utdelning" för att komma i kontakt med andra som gör sin kefir och som kan dela gryn med dig.

Kefir är en fermenterad dryck (liknar filmjölk till konsistensen) och det är ett av de absolut starkaste probiotiska livsmedlen som finns.

Det är jätteenkelt att göra sin egen kefir, och den innehåller massvis av de goda bakterier som vår mage och tarm behöver för att behålla en god tarmflora. De goda bakterierna har så många hälsofördelar. De tar bort parasiter och andra dåliga bakterier i magen och blir den dominerande bakterierna i din kropp. Jag läste tidigare att så mycket som 85% av vårt immunförsvar kommer från magen, så att ha goda bakterier där är otroligt viktigt (här kan du läsa om detta i bloggen Hälsotugg.se). Kefir innehåller så mycket som 56 typer av goda bakterier (vanlig yoghurt innehåller 7 st). Skillnaden mot att äta vanlig yoghurt som också är probiotisk och innehåller goda bakterier, är att de bakterier som finns i yoghurt bara överlever ett dygn i din kropp, medan de goda bakterierna i kefir kan överleva mycket mycket längre än så och till och med klara av att överleva en antibiotikakur som annars tar död på både de dåliga OCH de goda bakterier i din kropp.

Vi har mellan 70 - 75 miljarder celler i kroppen, men så mycket som TIO gånger så många fler bakterier. Det finns goda bakterier som verkar för en god hälsa och det finns dåliga bakterier som verkar mot ohälsa. De flesta människor idag har ungefär 10% goda bakterier i sin kropp och så mycket som 90% dåliga. Om du äter kefir så kan du ändra på detta förhållande, och istället få så mycket som 90% goda bakterier och endast 10% skadliga bakterier. Kuriosa är att antibiotika betyder "emot livet" och probiotika betyder "för livet". Probiotika hjälper oss att få ett långt friskt liv.

Man har ätit fermenterad mat i tusentals år och det kommer ursprungligen från Kaukasien. Där använde man kefir som ett sätt att konservera mat då kylskåp inte fanns. Kefir sägs vara den absolut största anledningen till att kaukasierna levde så enormt långa liv, många gånger till 100 år och mer. Dessa goda bakterier gör alltså att maten inte blir dålig, och det är även så bakterierna verkar i din kropp när du äter dessa. De hjälper din mage och tarm att hålla sig frisk och förhindrar att dåliga bakterier tar överhanden vilket de ofta gör med vårt sätt att leva idag.

I dagens samhälle har vi förlorat denna kunskap och köper istället mat med andra typer av kemiska konserveringsmedel som istället är skadliga för oss att få i oss och motverkar god hälsa. Att få i sig probiotika är grunden till god hälsa och hjälper t ex mot att minska ned inflammationer i kroppen, det hjälper till att smälta maten vi äter, och påverkar balansen mellan surt och basiskt i kroppen så att vi blir mer basiska (är vi för sura, vilket de flesta av oss är så ökar chanserna att vi blir sjuka. Cancer till exempel kan bara växa i en sur miljö).

Kefir går att göra i olika typer av mjölk, så som komjölk, getmjölk, sojamjölk och kokosmjölk. Jag har ännu bara testat att göra i ekologisk lantmjölk (från ko). Eftersom bakterierna och svamparna i kefir äter laktos så kan det även funka att äta kefir för de som är känsliga för laktos, men inte för alla så där måste man testa för att se. Det finns även vatten-kefirgryn men dessa innehåller inte lika många av de goda bakterierna som mjölk-kefirgryn gör.

Mjölk-kefirgrynen ser nästan ut som små bitar från blomkål eller som keso och vad de behöver för att kunna växa och föröka sig är mat i form av mjölk då vad de behöver äta är laktos från mjölken. I vår familj har vi slutat dricka "vanlig" komjölk, men dricker Lantmjölk som är ohomogenierad (fettmoleyklerina i mjölken är inte sönderdelade) och jag upplever att den mjölken förutom att den är så mycket godare även är mycket snällare för magen. Jag har upptäckt att den ekologiska lantmjölken som jag använder verkar få grynen att trivas riktigt bra, förmodligen för att den är så fet.

Vill man att grynen ska föröka sig snabbare så ställ dem någonstans där det är ganska varmt (dock inte för varmt då de dör då). Jag har ställt våra i badrummet på övervåningen som är vårt varmaste rum i huset och bara på några dagar så förökade sig grynen till det dubbla.

När kefirgrynen förökar sig (vilket de gör hela tiden, men fortare då det är lite varmare och saktare nu på vintern då vi har kallare även inomhus) så får man successivt öka mängden mjölk man ger dem eller helt enkelt ge bort lite kefirgryn till sina vänner så att även de kan börja göra sin egen kefir. Det går även bra att äta upp de gryn som man inte längre behöver (smakar ungefär som keso och har samma färg och konsistens). Kom ihåg att de är de små nya grynen som kommer som är de starkaste, och de större har redan avgett som mest av de goda bakterierna så behåll alltid de minsta grynen.

Förvara alltid kefiren i en glasflaska eller glasburk. Använd inte metall då det kan skada kefirgrynen. Rostfritt stål är okej att använda när du sedan silar, men annars är glas och trä bästa materialen att använda när du gör kefir. Sätt inte på ett tättslutande lock när kefiren görs då det behövs lite luft för att kefirgrynen ska kunna verka i mjölken. Jag brukar ta min nötmjölkspåse i tättvävd ekologisk bomull och försegla med ett gummiband högst upp på glasbehållaren, men det går lika bra med en liten kökshandduk eller annan tygbit. Det är dock bra att täcka över kefiren när den står i rumstemperatur då den annars har en förmåga att dra till sig småkryp eller blomflugor särskilt sommartid.

Låt mjölken stå med kefir-grynen i minst 24 timmar och högst 48 timmar. Jag har alltid en liten lapp bredvid burken för att komma ihåg när jag startade. Om det börjar bli genomskinlig vätska i botten så har det fermenterats väldigt mycket och det är dags att sila och hälla på ny mjölk. Den är dock inte dålig, bara lite överfermenterad om detta händer och smaken blir lite syrligare.

Vill du pausa och inte göra kefir på ett tag? Kanske ni ska resa bort. Då är det inga problem att lägga kefirgrynen i mjölk och ställa in i kylen. Med ett tättslutande lock så håller sig kefirgrynen i rejält med mjölk i 3-4 veckor utan att bli dålig. De goda bakterierna håller mjölken fräsch så länge. Du behöver dock sila och slänga mjölken och börja om när du sedan vill köra igång igen.

Ungefär en matsked kefirgryn behövs till 3-5 dl mjölk. När grynen förökar sig och blir fler kan du öka mängden mjölk. Anpassa sedan mängden så att den blir lagom för just er familj att äta upp inom antingen ett eller två dygn.

Man kan experimentera och göra många olika saker med sin kefir. Förutom att äta den precis som den är i en tallrik eller glas med lite musli, så kan man använda den i smoothies. Smaken är lite som smått kolsyrad filmjölk. Jag och hela familjen älskar smaken.

Jag har testat att göra en så kallad "andra fermentering" med frukt för att smaksätta den och då får man en något mildare smak på kefiren. Se bilder nedan.

Det går även att göra mjukost av kefir. Då häller man den färdiga kefiren i ett kaffefilter som får ligga i en sil med en behållare under. Då droppar vätskan ut från kefiren och ned i behållaren under och kvar blir en jättegod mjukost (liknar Philadelphiaost). Se bilder nedan. Det som droppar ned (ser ut som lite grumligt vatten) kallas för vassle och det är där som de högsta andelen av de goda bakterierna finns. Vasslen kan man använda för att fermentera grönsaker (t ex göra sin egen surkål) men också för att göra en supergod fermenterad dryck som liknar läsk, men som tvärtemot läsk är enormt hälsosam. Vasslen hälls då ned i t ex en ekologisk juice. Den äter då upp det socker som finns i juicen och det bildas kolsyra. Denna dryck liknar på många sätt Kombuchasom även det är en fermenterad dryck fullproppad med dessa goda bakterier.

Denna kefir är klar, silad och färdig att dricka. Om du inte dricker direkt så förvara din färdiga kefir i kylskåpet. Nu går det bra att sätta på ett tättslutande lock. Den färdiga kefiren håller sig ca 2-3 dygn i kylen, men bäst är att inte göra mer kefir än du eller familjen äter upp inom ett till två dygn i och med att du behöver göra en ny sats senast om två dygn. 

Att göra egen kefir är enkelt. Det är bara att hälla mjölk över kefirgrynen och låta det stå i en glasbehållare i rumstemperatur i 24 - 48 timmar så sprider sig de goda bakterierna och svamparna automatiskt i mjölken. Om det är kallare, som på vintern tar processen längre tid och på sommaren när det är varmt går det fortare.

När jag silar mina kefirgryn, vilket jag gör antingen varje dag eller varannan dag, beroende på hur mycket kefir vi dricker i familjen för tillfället, så använder jag en stor skål där mitt durkslag i rostfritt stål nästan går ned. Genom att skaka durkslaget försiktigt så silas den färdiga kefiren igenom och kvar bli bara kefirgrynen. Förutom durkslaget i rostfritt stål så försöker jag att endast använda glas och trä i kontakt med kefiren och kefirgrynen.

Med hjälp av en smörkniv i trä så ser jag till att det endast blir kefirgryn kvar innan jag för över dem till en glasburk och häller på ny lantmjölk för att göra nästa omgång med kefir. 

Mjölk-kefirgrynen ser ut ungefär som små bitar av blomkål eller som keso. De behöver mjölk för att överleva och det enda som kan ta död på dem är om de blir för varma (bakterier dör av värme högre än kroppstemperatur) eller att de svälter, d.v.s inte får tillräckligt med mjölk att "äta". Man ska alltså inte använda uppvärmt mjölk eller en alldeles nydiskad glasbehållare som fortfarande är varm när man häller i kefirgrynen då detta kan ta död på bakterierna.

Här gör jag en så kallad "andra fermentering" då kefiren var klar. Då lade jag i fryst mango och lät den stå i rumstemperatur i ca tio timmar till innan jag stängde locket helt och förvarade i kylskåp.

Andra fermentering med några skal från ekologisk apelsin. Locket är lite på glänt då luft behövs. Efter ca tio timmar är det klart och locket kan stängas och burken förvaras då i kylskåp tills man äter denna smaksatta kefir.

Apelsinskal fick smaksätta kefiren i en så kallad andra fermentering. Vitaminerna i skalet ger en enormt nyttig dryck som smakar som apelsinyoghurt. Man kan smaksätta med vilken frukt som helst.

Det är enkelt och supergott att göra egen mjukost av kefir. När kefiren är klar, ta en sil och lägg i ett eller två kaffefilter och fyll dem med kefiren. Under har du en behållare i glas eller porslin. Täck allt med lite plastfolie eller en bivaxduk och ställ i kylen i 12 timmar. Sen är det bara att tippa över osten som är det som är kvar i kaffefiltret. Den vätska som droppat ned i behållaren är vassle och av den gör du enkelt den fermenterad drycken. 

Här gör jag mjukost och kolsyrad kefirdryck. Jag täcker över silen som innehåller kaffefilter med kefir med en bivaxduk (plastfolie går också bra) och ställer in i kylen i 12 timmar. Sen är det klart. Bara att tömma ur innehållet ur kaffefiltret så har du den färdiga mjukosten. Vätskan som droppat ned i den underliggande behållaren, vasslen häller du i en glasflaska tillsammans med en liter ekologisk juice, stänger med tättslutande lock och låter stå i rumstemperatur i några dagar till så är drycken sen klar att avnjutas. 

Ät mjukosten på bröd, på pannkakor eller gör egen glass av den.

Här har jag gjort den fermenterade drycken som liknar läsk. Vasslen som blev över när jag gjorde mjukosten hälls i en glasflaska tillsammans med en ekologisk juice och får stå med tättslutande lock i rumstemperatur i några dygn. Observera att här ska locket vara stängt för att det ska bildas likt kolsyra i drycken. Efter några dygn är det klart att drickas. Det som inte dricks direkt förvaras sedan i kylskåpet.

Hälsosam läsk. Ja, det liknar på många sätt läsk till smaken. Men till skillnad från läsk så är det väldigt lite socker (de goda bakterierna i vasslen äter sockret i juicen och bildar bubblor som liknar kolsyra). Våra barn älskar smaken av kefir, men har man svårt att få i barnen kefir kan detta vara ett bra alternativ så att de ändå får i sig de goda bakterierna från kefir.

Här kommer ett litet förtydligande gällande den fermenterade kolsyrade drycken, då jag fått mycket frågor om den. Så här går du tillväga:

Börja med att göra kefir på vanligt sätt. När du silat bort kefir-grynen och har den färdiga kefiren så häller du denna i två kaffefilter (beroende på hur mycket kefir du har, men för mig brukar det fylla två kaffefilter, ibland tre) som du lägger i en stor sil och försiktigt häller kefiren i. Under silen har du en glas- eller porslinsskål som det kan droppa ned i. Täck sedan både silen och bunken under med plastfolie eller en bivaxduk så att det blir förhållandevis lufttätt. Ställ in i kylen i ca 12 timmar, så att vätskan, även kallad vassle, kan droppa ned från kaffefiltren ned i bunken. Efter ca 12 timmar har du den färdiga mjukosten som du bara häller ut i en tättslutande burk från kaffefiltren och förvarar sen i kylen. Den är supergod att ha som kall dipp, sås, eller som pålägg på smörgåsen och är full med de nyttiga bakterierna. Blanda i dina favoritkryddor så får du en god kall sås eller dipp. Den håller länge i kylen, men ju längre tiden går desto färre blir det av de nyttiga bakterierna så vi brukar äta upp våran inom 1-2 veckor. Vätskan, eller vasslen, kan man antingen bara förvara som den är i tättslutande lock i kylen och ta ca 1 matsked i den dryck du dricker för att få maximalt med goda bakterier. Men man kan också göra en läskande god kolsyrad dryck. Ta då den vassle som droppat ned (brukar bli alltifrån ca 1-3 dl) och häll med hjälp av en tratt ned i en glasflaska. Fyll sedan upp resten med en ekologisk juice. Jag tycker det blir väldigt gott med en eko apelsinjuice med fruktkött i, men vilken juice som helst går bra. Tänk dock på att inte fylla hela flaskan upp, det behöver finnas plats för lite luft högst upp. Stäng sen med tättslutande lock och vänd försiktigt flaskan så att vasslen blandas med juicen. Ställ i rumstemperatur (dock ej i direkt solljus) och låt stå 2-4 dygn. Vänd på flaskan emellanåt så att allt blandas. Efter något dygn kommer du märka att det börjar bli kolsyra i drycken. Då är den klar. Öppna försiktigt och det kommer att pysa precis som med en kolsyrad dryck. En liten varning dock. En gång väntade jag lite för länge och när jag öppnade så sprutade den fermenterade drycken rakt ut och "duschade" både mig och köksväggen. Det hade bildats för mycket kolsyra. Är du osäker så öppna utomhus eller i vasken, du lär dig snabbt att se när den är klar. Ju varmare du har desto fortare blir den klar, så sommartid går det snabbare. Nu är drycken färdig och redo att förvaras i kylskåp och drickas. Ett litet miniglas typ snapsglas är lagom som en shot fullproppad med nyttiga bakterier som vi brukar ta dagligen. Tycker man att detta verkar för bökigt så går det alltså också bra att bara dricka en matsked direkt av vasslen utan att ha den tillsammans med juice, men får då inte den goda kolsyrade drycken, men ändå alla de goda bakterierna.

Som sagt. Jag är helt insnöad på detta med kefir och känner själv att jag mår så otroligt mycket bättre. Jag känner mig piggare och friskare i kroppen och för första gången på flera år så är vi inte lika sjuka denna årstid då barnen ofta drar hem både den ena och den andra sjukdomen från dagis. Jag kan inte nog framhålla hur gott, nyttigt och bra jag tycker att detta är för hälsan. Jag tycker att det är roligt att man kan göra så mycket med kefiren. Jag ser fram emot att så småningom lära mig fermentera grönsaker och göra egen kombucha samt egen surdeg. Men allt får ta sin tid och det känns spännande och roligt att ha hittat en så hälsosam hobby. Det känns som en fantastisk gåva att ge till mina barn att få äta denna hälsosamma typ av mat och jag hoppas att det ger både dem, mig och alla andra som äter probiotisk mat / fermenterad mat god hälsa och ett långt friskt liv.


Uppdatering april 2017:

Här berättar jag hur jag gör min egen surkål och här kan du läsa receptet på syrad rödkål som båda kommit att bli stora favoriter hemma hos oss. Här bloggar jag om hur jag bakar mitt surdegsbröd. Inom kort kommer inlägg både om hur man gör sin egen kombucha samt sina egna syrade grönsaker. Så håll ut så kan ni snart läsa om hur man gör även dessa.

Vill du lära dig mer om kefir? Här är två filmer med massvis av information och tips kring hur du gör din egen kefir:

Här kan du läsa om hur kefir kan hjälpa mage och tarm, stärka immunförsvaret samt förebygga cancer. Personer som lider av ursulös colit och crohns sjukdom kan avsevärt förbättra sin hälsa genom att regelbundet dricka kefir.